Länge sen jag kännt mej så maktlös och orkeslös vad det gäller mitt liv.
Sally har det bra, och Kiara har hästvakt men jag vill ju vara där själv och pyssla. Varje dag, det är ju de som är mina ögonstenar.
Nu är det senast på torsdagen jag såg dem. Då gick det förövrigt inte så bra för mej på travet. Hästen kändes fantastisk, men det hettade till i omstarten och så var tjejen inte riktigt så stark som kusken som befann sig i en annan värld trodde.
Efter travet var jag som slagen med slägga. Trött och svullen och allmänt hänging. Redan tisdag natt var jag sliten, så onsdag tokdekkad, torsdag på travet en halvdag, fredag vårdcentralen med 39,5 i temp och riktigt sjuk. Medicinerna hjälpte inte mycket för nu på söndag är jag på akuten.
Sover på avdelning och de har stuckit mej fler gånger än under hela mitt liv. Och mina kärl är fortfarande omöjliga att hitta. Svalgprov också. Hur som helst. Nu sover jag här. På avdelning 11 rum 11.
Mumintrollet har tappat bort sig från Alsen. Vill tillbaka till mina sammetsöron, men tills dess är det väl bara att vila sig i form.
No comments:
Post a Comment